Bild på Ina May Gaskin

Eva

15 december 2011 10:44

Ja, jag vill gärna höra mer om hur du tänker.
Jag tror ju också på det men jag skrev det här: http://medmedvind.blogspot.com/2011/12/d...ramma-en-gravid.html
och du kan ju läsa den kommentar jag fick, det är från en vän till mig. Vi har senare mailat om frågan och jag har försökt förklara att jag inte vill förringa deras upplevelse och att det är bra att vården utvecklas och att det är förfärligt att många bemötts väldigt illa efter sina skador. Sen har vi ju olika vinklar på det hela. Hon tycker att man ska informera alla om riskerna med att föda vaginalt t.ex.
Det är inte så lätt det här...

Petra

16 december 2011 20:31

Hej Eva!

Vilken fin blogg ni har! Den vill jag läsa
mer av :)

Nej det är inte alltid så lätt..håller med.
Du har rätt man kan aldrig förringa någons upplevelse.

Hur ska jag uttrycka mig...det är INTE själva det vaginala födandet som innebär en risk. (det är inte kroppen det är fel på utan sättet du blir behandlad på -InaMay G) Det är när man forcerar värkarbetet och krystvärkarna och när man blir störd i sitt förlossningsarbete som det blir risk för skador! Kroppen hinner ej töjas i sin egna takt...
Att födas vaginalt är det absolut det allra bästa för både mamman som för barnet, inte bara fysiskt utan också psykologiskt.

Ta hemmaförlossningar t.ex: där finns det nästan inga skador alls!

Då man får föda i lugn och ro och man känner sig trygg och man litar och lyssnar på sin kropp.

Men det är ju bedrövligt att mammorna bemötts så illa...suck..Att se till att underlivet blir som innan en större skada är väldigt svårt.

Ingen ska behöva få skador alls!!

Finns mycket att skriva om det här,fortsättning följer kanske..

Hoppas vi hörs igen! Keep up the good work!

//Petra